Jag sov hela natten

Natten mot onsdag sov jag hela natten o känslan va total. Att trots det vakna o va trött är hemskt. Men vad gör det jag sov hela natten utan uppvak.

Att sedan natten mot torsdag innehöll flera uppvak gör ingenting. För jag har första gången på 1 – 1 1/2 år sovit en hel natt. O det är grymt!

Jag känner sån glädje ☺️

Ingen är lyckligare än mig. För nu vet jag att det går. O den känslan är riktigt trevlig! Jag kan sova!

Annonser

Att inte kunna sova

I natt vart jag väckt av hunden klockan 03 o kunde sedan inte somna om,trots att kroppen skriker efter sömn. Försökte sova i morse och i em utan resultat.

Jag har denna vecka provat utan sömntabletter men det är bara inse att det går inte 😒

Vilket är en stor sorg 🖤

HUR DET KÄNNS ATT VARA SJUK

Att ha ångest och depression är som att känna sig livrädd men samtidigt vara så trött så du känner dig utmattad. Som att ha rädsla för att vara otillräcklig och en besvikelse, medan man inte har någon kraft att vara produktiv. Att ha viljan att umgås men samtidigt är man folkskygg och isolerar sig. Att vilja vara ifred men samtidigt inte känna sig ensam. De är som att bry sig om allt in i minsta detalj och sedan inte bry sig om någonting. Och ibland vara översvämmad med känslor för att senare känna sig helt tom och paralyserad.

Att inte ha någon tro på förbättring, ingen tro på sig själv . Att ha vetskapen om att de är en sjukdom men ändå ha tankar om att de är självförvållat och vekhet som gör att man är så värdelös. Att känna sig ensam och annorlunda. Känna sig orolig för att andra inte tror att man är sjuk eftersom man inte tror de själv. Och när man stundvis mår bättre får man skuldkänslor för att man inte förtjänar att må bra. Och när man är i de djupaste mörkret känns de som att man är instängt i sin egen kropp som att gå på ett automatiskt läge, som att de är en dröm. Hjärnan känns som den håller på att stängas av, de går inte att koncentrera sig och om de blir för stimmigt runt om kring så kommer ångesten smygande och de känns som att kroppen ska sprängas i tusen bitar. De gör så ont!!

De känns som att man långsamt dör, som att drunkna i sin egen kropp. De känns som att ingen förstår hur dåligt man faktiskt mår. Man har dåligt samvete gentemot alla som drabbas av att man är sjuk.

Förlåt!

Jag vill men kan inte.

Hur börjar man skriva när man vet att det kommer bli ett extremt deppigt inlägg? Jag vet inte om jag kan sätta ord på mina känslor egentligen. Men samtidigt måste jag få skriva av mig.

Jag har ett sådant tryck över bröstet att jag bara vill skrika, gråta och bryta ihop i en famn. I en famn där jag känner trygghet, men jag gör nog inte det någonstans längre.

Jag känner mig så ensam i mina känslor och mitt mående. Jag har ingen jag kan prata med om det.

Jag trodde jag började må bättre, men så kom brevet om att jag ska träffa min läkare igen.

Vi ska diskutera om jag är redo att börja jobba igen. Paniken som infinner sig när jag inte vet vad som händer är fruktansvärd!

Hela min kropp värker av smärta som paniken ger, klumpen i magen gör så ont. Hur kommer man ur detta mående? Kan man någonsin det, helt ärligt?

Jag behöver tid för mig själv och hur får man det när man har en familj? Jag orkar inte riktigt med alla krav som kommer med det livet..

Barnen som jag såklart älskar mer än mitt eget liv. Jag orkar inte med allt som kommer med dom, tex kompisar som dom vill ta hem osv.

Inte alltid men någon gång varje dag känner jag bara att jag vill dra. Bo för mig själv utan massa ljud och bus. Men jag står ut tills jag sedan gråter på toaletten för mig själv. För att jag blir tokig. Så för att inte ta ut det på barnen så behöver jag tid för mig själv.

Jag mår verkligen riktigt dåligt och kan inte förstå hur jag någonsin ska orka eller må bättre.

Men jag hoppas verkligen på bättring rätt snart! Men tyvärr inte idag 😞

6 timmar 😮

Jag har i en period haft svårt och sova igen. O hur jag än sover så vaknar jag utan att känna mig utvilad. En riktigt jobbig känsla. Idag började jag 6,15 en helt ok tid ändå, sov hyfsat i natt. Väl nere i Sundsvall har vi dag överliggning så 10 timmar på hotell o vet ni jag sov 6 timmar av 10. O ja jag är fortfarande trött!

Nu längtar jag bara till sängen… O ledig helg 😊

8 dagar kvar ❤️